Igår fick jag ett samtal från Irina (He Ping). Som vanligt var det glada tillrop och tacksamhet till Gud som formligen sprutade ut från henne. Patrick! Pastor! Patrick!
Först vill jag bara berätta för er litegrann om denna färgstarka kvinna. Gud hade lagt Kina på hennes hjärta när hon var 17-18 års åldern. Men hur skulle hon, som kommer från en liten by i centrala Ukraina få en möjlighet att flytta till Kina? Efter nästan 10 år hörde hon talas om en missionskonferens som vi höll i Vladivostok. Hon skrev och frågade om hon fick komma. "Självklart," sa vi. Vi kände ju inte till hennes situation. Det visade sig att hon inte hade några pengar för att köpa en tur och retur biljett från Kiev-Vladivostok. Då sålde hon mycket av sina tillhörigheter men det saknades fortfarande pengar. Då gav hennes bästa vän henne 100$. Till slut kunde hon köpa en biljett men det räckte endast till biljett, Kiev - Moskva, Moskva - Vladivostok.
För att göra en lång historia kort, (hon håller på att skriva sin bok) så stannade hon kvar hos oss. Hon gick på den missionsskola som vi startat och sedan flyttade hon till Kina. Där stannade hon kvar i över 15 år. När Kina stängdes, flyttade hon till Manila och senare till Thailand (För att starta ett arbete bland kineser). I februari 2022 befann hon sig i Ukraina för att vila upp sig och då bröt kriget ut. Sedan dess har hon arbetat nästan dygnet runt med flyktingmottagande, matlagning, pastor, osv.
Hennes församling som ligger i en stad i östra Ukraina åker regelbundet med hjälp längre österut mot fronten. De har kommit till byar med mat, glädje och Jesus.
Åter till gårdagens samtal.
Hon berättade att de under denna sommar har anordnat 3 barnläger för ungefär 120 barn. De har tagit ut barnen från fronten till en säker plats. Där har de fått äta bra mat, leka och bada, fått omsorg och kärlek och självklart även fått höra berättelser om Jesus, barnens Vän.
De har även startat tre församlingar i tre olika byar och en hemgrupp i en fjärde. Dessa byar ligger i områden där bomber och raketer ständigt flyger över deras huvuden. Hon berättade att när raketerna kommer, kommer också rädslan. Hennes pastor var för inte så länge sedan nära att trampa på en mina.
(Det ligger ibland fyra minor på ett så litet område som en kvadratmeter! Alex Voronov som är journalist och reser ofta till Ukraina berättade igår att ibland lägger ryssarna flera minor på varandra för att det ska bli större effekt.)
Två av byarna var nästan övergivna när kriget bröt ut men nu börjar människor att återvända. Men de hus som de kommer tillbaka till finns ofta inte kvar. Irina berättade att de bor i tält medan de bygger upp sina hus. De håller även på att renovera ett hus som de ska använda som kyrka.
När jag hör hennes röst så hör jag någon som drabbats av Jesu kärlek och vill dela med sig av hans kärlek till alla dem hon möter. Hon leder församlingsplanteringen i två av byarna.
Nästa vecka är hon bjuden till en annan stad som ligger i västra Ukraina för att undervisa på en missionsbibelskola. I november åker hon till Polen där hon startat en missionsbibelskola tillsammans med en polsk församling.
Fortsätt gärna be för Ukraina men också för Ryssland. Be för Irina och hennes hälsa.
Kommentarer
Skicka en kommentar