Fortsätt till huvudinnehåll

Uigurerna - ett folk som längtar efter frihet

 Första gången jag hörde talas om det uiguriska folket var någon gång på 90-talet. Man berättade att den uiguriska befolkningen i Kina var ungefär lika stor som hela Sveriges befolkning men att det endast fanns omkring 50!! kristna. Denna för mig nyhet gjorde att det här folket etsade sig fast i mig. Tänk er att det fanns endast omkring 50 stycken kristna bland en befolkning lika stor som Sverige! Idag har antalet vuxit ganska mycket även om Joshuaproject.net säger att endast 0.01 av dem är kristna. 

Joshuaproject.net säger också att detta folk finns i 13 olika länder: Turkiet, USA, Ryssland och i de flesta centralasiatiska länderna är några av dessa. 

I Kazakstan bor det över 300 000 tusen uigurer. På 90-talet hörde jag också talas om hur församlingen Nytt Liv startade ett ganska stort uiguriskt arbete. En predikant från Sverige blev inbjuden att åka ut till några byar utanför Almaty där det bodde främst uigurer. När de kom till det hus dit de blivit inbjudna började de predika evangelium och människor blev frälsta och botade från sina sjukdomar. De blev då inbjudna till andra hus där samma saker hände. Detta var upprinnelsen till den "väckelse" som skedde bland uigurer i det området. 

Detta folk är ett mycket vackert och kulturellt folk. Deras dans som kallas Sanam är välkänd. De har också en musikform som kallas muqam som jag inte kan förklara här. Jag tycker att den liknar den arabiska musiken, men en uigur skulle säkert inte hålla med mig. 

När vi bodde i en stad i Kina fanns det en uigurisk restaurang dit vi brukade gå och äta världens bästa grillspett. De gjorde dessa av lamm, nöt, kyckling, silkesmask och en del fisk. Det är ett muslimskt folkslag och därför äter de självklart inte gris. Vi fick mp3 spelare av en missionsorganisation där Injil (Nya Testamentet) och en del predikningar och musik på uiguriska fanns nedladdat. Jag gav en sådan spelare till ägaren och han brukade spela detta genom högtalarna så alla som kunde uiguriska kunde lyssna på bibeln och "kristen" musik. 

En del säger att fast man har försökt att nå ut till detta folk har man inte sett mycket god frukt av det. Men det fanns en mission som faktiskt såg god frukt av sitt arbete bland detta folk och det var från Swedish Covenant Church. Här finns det en länk till en dokumentär som gjordes av Rickard Nyström 1931 om missionsresan till Xinjang En film om svensk mission till Östturkestan. Enligt historiska källor kom den svenska missionären Nils Fredrik Höijer till staden Kashgar i Xinjiang provinsen år 1892 och två år senare kom en grupp svenska missionärer utsända av Swedish Covenant Church. Under 46 år predikade de Jesus, startade skolor och sjukhus fram till år 1938 då de var tvungna att lämna på grund av den politiska situation som rådde. De muslimska ledarna i området tyckte inte om att man försökte omvända muslimerna och de tog till och med till fysiskt våld för att få dem att sluta predika. När de inte lyssnade skrev man till Peking för att de kinesiska ledarna skulle skriva till svenska ambassaden för att utöva påtryckning för att stänga missionen men det gick inte. Men till slut lyckades man och tvingade de svenska missionären att lämna området. Man hade då fått se ett ganska stort antal uigurer komma till tro; både män och kvinnor. Man dödade många av de uiguriska män som vägrade att avsäga sig Jesus och tvingade deras fruar att gifta sig med muslimska män. Men pris ske Gud, flera av dessa kvinnor och barn behöll den tro de fått på Jesus. 

Equmeniakyrkan har en mycket intressant sida där man kan läsa om detta: Mission and Revolution in Central Asia

Jag kom i kontakt med en uigurisk kvinna som jag inte nämner namnet på här på grund av hennes säkerhet. Men hon berättade för mig att varje gång de startar en ny husgrupp bland uigurer berättar de om det offer som dessa svenska missionärer gjorde för att ge deras folk evangelium. 

Idag omvänder sig en del uigurer och börjar följa Jesus men detta är inte ett enkelt beslut för dem eftersom på det beslutet följer vanligtvis förföljelse från deras samhälle och nära familjemedlemmar. Ni har säkert också hört om de omskolningsläger över en miljon uigurer har hamnat på. Där sitter de för att de ska bli mer "kines" och avprogrammeras från sin muslimska tro, sin etniska kultur och särprägel. En del av dessa som sitter i dessa läger är Jesu efterföljare och det är antagligen inte lätt för dem heller att sitta där med antagonister både från det ena och det andra hållet. 

Idag kanske det inte är lätt att åka in i det stora landet i Öster för att predika för detta folk men det finns uigurer i de angränsande länderna där det för närvarande råder lite mer frihet att predika evangelium. 

Tänk om vi i Sverige än en gång skulle få upp ögonen för detta folk som så längtar efter att finna frihet och vi vet ju att den friheten finns endast att få hos Jesus! Tänk om vi nu under 2021 skulle börja be för detta folk. Be att Skördens Herre ska sända ut arbetare till att bärga skörden bland detta folk. Kanske du känner kallelsen att åka ut till detta folk för att ge dem evangelium! 




Jag vill önska dig ett mycket GOTT NYTT 2021! 



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är den Allsmäktige Guds Kyrka?

”Om någon då säger till er: Se här är Messias, eller: Där är han, så tro det inte. Ty falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda. Jag har nu sagt er detta i förväg. Om de alltså säger till er: Han är i öknen, så gå inte dit, eller: Han är i de inre rummen, så tro det inte. Ty liksom blixten går ut från öster och syns ända borta i väster, så skall Människosonens ankomst vara. Där den döda kroppen är samlas gamarna” (Matt 24:23-28).  Bakgrund Österns Blixt,  东方闪电 , dongfangshandian,  (också känd som Församlingen, den Allsmäktige Guds Kyrka, Sju Andars sekt etc.) hänvisar till en kinesisk sekt. Gruppen grundades 1989 (andra källor säger 2001) och den kinesiska regeringen säger att de har mellan 3 och 4 miljoner anhängare (Wikipedia).  De menar att Kristus återvänt till jorden under våra dagar som den inkarnerade Allsmäktige Guden, men denna gång inte som en man men som en kinesisk kvinna

De vågar tro

Du som arbetar med sjuka vet alltför väl att lidandet är något som hör livet till. Jag tänker med kärlek på alla kristna som har fått lida. Deras smärta är ett levande offer. De har lidit ödmjukt, i tysthet och i hemlighet, och deras lidanden har burits fram i bön inför vår osynlige Gud. Men samtidigt är deras lidanden den verklighet på vilken vår värld vilar - därför att utan Golgata skulle världen vara förlorad - Frantisek Lizna D en här boken som blev utgiven av EFS-förlaget 1986 berättar historien från våra bröder och systrar i Östeuropa. Här ger ett 40-tal kristna från olika samfund sina personliga vittnesbörd om deras vandring med Jesus i en region där den officiella ateismen regerade.  Författare är Phiilip Walters, forskningsledare vid Keston College och frilansjournalisten Jane Balengarth.  I predikningar, dikter, vittnesbörd och berättelser från ortodoxa, katolska, protestantiska präster och pastorer får vi lära känna hur det var att lida för sin tro under en kommunistisk o

Tack Team i Norr för allt som du har betytt för mig och tusentals andra! Team i Norr 25 år!

Den 15 augusti, 2015, kommer vi att fira Team i Norrs 25 årsjubileum i Betelförsamlingen, Rosvik! Richard Hultmar har skrivit ett utmärkt blogginlägg om detta jubileum. Här kan ni läsa det. Jag tänkte skriva något också om detta eftersom jag är så otroligt tacksam för den tid som vi fått vara en liten del av denna rörelse. Det blir nog ett ganska långt inlägg eftersom det hänt så mycket som berört oss. Jag blev med i Team i Norr i början av 1993. Jag hade varit frälst i ungefär 2 år och var så tacksam till Gud och Jan Zetterlund att jag fick vara med i teamet. Jag skulle ju hellre varit med i något av teamen som bodde i Ryssland men var glad att få tillhöra teamet med Ted Nilsson. Vi skulle ha vår bas i Rosvik, och jobba praktiskt med olika arbeten. (På påsklovet 1992, hade jag åkt med på ett läger till Kirovsk, Ryssland. Kommer ihåg hur vi precis åkt igenom den finska tullen i Raja-Jooseppi, och satt och väntade på att få gå ut genom den ryska gränsövergången. Jag